Fria nationalister Skåne

Det är lätt att inbilla sig att saker varar för evigt: sommarlov, innehållet i chipspåsar, och lite allvarligare: jordens oljeresurser.
“Peak Oil” handlar just om detta, att vi snart kan börja få brist på olja.
Världen verkar ha inbillat sig att oljebrist i princip aldrig kommer att bli ett problem: de största forskningsinstituten menar att vi kommer kunna att vara väl försedda med det svarta guldet långt in i detta århundrade, och läser man nyhetsartiklar om ämnet, så anar man ett lätt hånflin på journalistens läppar när tankar om “peak oil” avhandlas. Kort sagt: peak oil är en icke-fråga i mainstream-media.
Men är det verkligen ingen fara? Kommer 1200 miljoner kineser att kunna ta bilen till jobbet, kommer det vara en självklarhet med kylskåp fyllda av mat som transporterats från andra kontinenter, eller blir det en helt annan tango?

Oljans betydelse i vår vardag är faktiskt enorm: det är inte bara bilen till jobbet det handlar om, utan varutransporter sker till stor del på vägarna, el- och värmeproduktion är beroende av olja, jordbruket likaså, och utan olja ingen plast.
Om mänskligheten en dag skulle upptäcka att ALL olja var slut, skulle det innebära en total kollaps för den moderna civilisationen: utan transporter upphör handel, vilket omöjliggör den globala ekonomin, utan olja omöjliggörs det moderna jordbruket vilket håller större delen av planetens befolkning vid liv.
Att “social oro” skulle bryta ut är bara förnamnet.

Pionjären inom peak oil-forskning var en herre vid namn M. King Hubbert, en amerikansk geofysiker.
Han lade märke till att alla oljefyndigheter han studerade betedde sig på samma sätt: först ökade utvinningen till en viss punkt, för att sedan minska i ungefär samma takt, liknande en s.k Gauss-kurva (se bild nedan).
Med hjälp av denna teori, vilken kom att kallas just “Peak Oil” förutspådde han att oljeutvinningen i USA skulle nå sin topp år 1970. Och han kom att få helt rätt (se samma bild)

Vidare förutspådde han att hela jordens oljeproduktion skulle nå sin topp ungefär runt sekelskiftet (dvs år 2000). Kritiker menar som sagt att peak-oil är irrelevant, att resurserna kommer att räcka i många årtionden till, och att vi aldrig har utvunnit så mycket olja tidigare.
Det sistnämnda är ironiskt nog vad man sa om USA:s oljeproduktion precis innan utvinningen började gå ner där. Men vad talar då för att Hubberts tankar stämmer?

För att kunna utvinna olja, måste man ju hitta den först, och det är här det första problemet uppenbarar sig: trenden pekar klart neråt när det gäller upptäckter av nya oljefyndigheter.
Sedan 1960-talet är antalet upptäckter ner från 50 miljarder fat per år till mindre än 10 miljarder per år (oljeindustrin mäter olja i fat, vilket motsvarar 159 liter).
Det kan låta otroligt mycket, men mänskligheten förbrukar faktiskt 30 miljarder fat per år (alltså tre gånger mer än vi hittar!), och konsumtionen ökar hela tiden. För att förse världen med olja år 2030 så behövs 10 (!) nya oljefyndigheter av Saudiarabiens storlek hittas och exploateras(1*).
Detta betraktas allmänt som en omöjlighet inom oljebranschen, man säger att de stora oljefyndens tid är förbi.

Det blå fältet visar redan gjorda upptäckter av olja, ner från år 1960. Det röda strecket avser världskonsumtionen av olja.

Peak oil-teorin säger också att toppen nås då ungefär hälften av oljan är producerad: enligt forskaren och tidigare oljebolagsägaren Colin Campbell fanns det från början mellan 2000 – 2400 miljarder fat olja på jorden, och enligt statistik från oljebolaget BP producerades det 1000 miljarder fat mellan år 1965 och 2005 (2*): jordens “bensintank” börjar närma sig halvfull.
De senaste åren har produktionen dessutom börjat plana ut, och i takt med det har priserna börjat öka.
Vissa menar att det beror på giriga oljebolag som vill ha ut mer pengar för sina tillgångar, men om man beaktar att två av världens tre största oljefält har passerat sin produktionstopp, att 12 av världens 26 ledande oljeländer har passerat sin topp (3*), och att vi redan konsumerat 1000 miljarder fat av kanske 2000 möjliga, då är det kanske inte bara girighet som drar ner produktionen.

De som forskar om tillståndet för oljeproduktionen idag menar att vi för tillfället ligger på en slags platå, en nivå där produktionen varken går upp eller ner.
Man menar att detta orsakas av att produktionsökningarna i vissa oljefält äts upp av minskningarna för andra fält: vi tvingas “springa snabbare” för att stå kvar på samma plats på löpbandet.
Till slut menar man att detta inte kommer att räcka, utan produktionen kommer att minska, och det är egentligen först då i efterhand man kan konstatera att peak oil har inträffat.
Vissa menar att vi kan redan ha nått oljeproduktionstoppen, andra ger senare datum, men få säger att den kommer senare än 2020 (4*), dvs max 13 år från och med nu.

Världens oljeproduktion enligt organisationen ASPO. Peak oil-datum 2012.

Oljeproduktionstoppen är som sagt bara maxnivån av oljeutvinning, inte att “bränsletanken” är tom: hälften av oljan ju finns kvar och då borde väl ändå allt kan fortsätta som förr, eller hur?
Sanningen är tyvärr nog bistrare än så: den sannolika följden är ett priskrig på olja, som kommer att göra produkter som är beroende av olja (bensin, plaster, mat, el, etc) dyrare.
Under oljekrisen på 1970-talet rådde en brist på 4%, och oljepriset ökade med hela 400%.
Flygresor kommer säkert att öka i pris i takt med ökade bränslekostnader, persontransporter kommer också att bli dyrare; möjligheten att köra bil kommer säkert bli en klassfråga i väst, och effekten för tredje världen kommer nog att bli ännu hårdare.

Ett exempel på hur det kommer att bli svårare för länder i tredje världen är Senegal i västafrika. 76% av dess el produceras i oljeeldade kraftverk, en ineffektiv och numera allt dyrare teknik som västvärlden övergett sen årtionden(5*).
Elpriset ligger på drygt 1 krona per kilowatttimme, i ett land där en välavlönad arbetare tjänar 30 kronor om dagen. Redan nu har alltså landet krisartade problem med sina höga elpriser, och det är kanske en förklaring till alla de senegaleser som numera flyr landet till Europa via Kanarieöarna.
Bara under de första sex månaderna år 2006 kom 10 000 afrikaner via denna väg(6*).
Än värre kommer det alltså att bli med ständigt ökande priser efter oljetoppen, och det kan komma att bli frågan om att länder i tredje världen kan bli helt utan olja, eftersom priserna blir sådana att bara de rikare länderna har råd.
Forskare varnar om klimatflyktingar i framtiden, i samband med klimatförändringar, men redan idag ser vi alltså en annan sorts flykting: energiflyktingen.

Frågan om hur mycket dyrare oljan kommer att bli är mer eller mindre en gissningslek, men 70-talets prischock på 400% med ett oljeunderskott på bara 4% är inget gott tecken.
Världens konsumenter kommer att börja tvingas bjuda över varandra, och världen kommer ha ett permanent (och ständigt ökande!) oljeunderskott samtidigt som antalet konsumenter bara växer i takt med befolkningsökningen.

Chansen finns ju att mänskligheten kommer att frivilligt att dra ner sin oljekonsumtion i takt med prisökningarna, och då kommer priserna stiga långsammare och följderna inte bli så allvarliga. Kanske kan vi även ersätta oljan med andra energiformer, kanske t.o.m förnybara resurser?
De flesta ser dock oljetoppen som ett hot mot världsekonomin, snarare än en möjlighet för förnybara energisystem eftersom det tar många år att bygga upp energisystem av det slaget.
Kanske är vi helt enkelt för sent ute, om oljetoppen kommer om ett fåtal år?

Av avgörande betydelse är hur snabb nedgången blir efter produktionstoppen, en långsam nergång blir smärtfriare än en snabb dito.
Säkerligen blir det inte som i en scen ur “Mad Max” över en natt, men vi kan vara säkra på några saker oavsett om vi kan ersätta oljan eller hur snabbt produktionen kommer att minska: det blir en tuffare och säkert mer konfliktdrabbad värld, med högre priser på varor och tjänster vi tidigare tagit för givna, och med stora problem för fattiga länder utan egna oljetillgångar.
Följden av dessa problem blir allt större flyktingströmmar, bl. a till Europa.

Fördjupa dig gärna i ämnet, och bilda dig en egen uppfattning på följande sajter:

http://www.theoildrum.com/
http://www.energybulletin.net/
http://www.peakoil.com/

Källor:
(1*) www.peakoil.net/uhdsg/WorldWatch_2006_Jan.doc
(2*) http://www.kerala.com/wiki-Oil_reserves
(3*) http://www.energybulletin.net/32146.html
(4*) https://www.e-star.com/publications/andrews/when_will_world_oil.pdf
(5*) http://europe.theoildrum.com/node/2448
(6*) http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/5151740.stm