Åtta skåningar och en göteborgare på visit i Tyskland
Av Redaktionen • Sep 23rd, 2008 • Kategori: Nyheter
- Det “Bruna huset” i Jena
Den 13 september arrangerades årets upplaga av den nationalistiska festivalen Fest der Völker i den lilla staden Altenburg i östra Tyskland.
Festivalen hade i sedvanlig ordning föregåtts av förbudsförsök och bara veckorna innan fick beslutet tas från festivalledningen att flytta festivalen från staden Jena, där den traditionsenligt arrangeras, till Altenburg.
Redan på torsdagen avreste en minibuss med skåningar och en göteborgare till Tyskland för politisk aktivism och semester.
Efter en hel del svordomar och förbannelser över det värdelösa tyska vägsystemet så hittade vi till slut till staden Jena där vi skulle inkvarteras i något så exklusivt som det ”Bruna huset”.
Enligt våra mycket grundliga beräkningar så skulle vi vara på plats vid 01.00 men, så klart, på grund av det tyska vägsystemet så var vi inte i Jena förens klockan 05.00.
När vi kom fram så antog vi att vi skulle mötas med en del sura miner på grund av den sena ankomsten men istället var det ett gäng glada tyskarn som mötte upp oss och vi bänkade oss framför den öppna elden bakom huset vi skulle bo i och någon sömn blev det knappt tal om.
På fredagsmorgonen blev vi väckta av de tyska värdarna efter några få timmars sömn.
Frukost serverades och snart satt vi i bilen på väg mot Dresden.
Det hade talats mycket om Dresden på vägen ner till Tyskland men få av oss som hade vart där.
När vi rullade in i staden som är närmast synonym med krigsförbrytelser slogs patrioterna genast av alla de vackra byggnaderna.
Efter en kort rundvandring var det dags för middag och vi stannade på en fin liten resturang i hjärtat av Dresden och åt.
Maten smakade helt klart annorlunda än den vi är vana vid men de flesta var nöjda över att få pröva på den tyska kulturen i matväg.
Efter maten styrdes stegen mot Thos Steinar-butiken i staden.
Förvånade hur centralt och oskyddad den låg traskade svenskarna glatt in och handlade både åt sig själva och åt kamrater.

- Gamla delen av Dresden
Efter shoppingen var det dags att ta en öl tyckte alla och vi satte oss vid en marknad och beundrade arkitekturen kring oss medan vi drack en iskall, tysk öl.
Innan det var dags att åka tillbaka till Jena avlades även ett besök hos Dresdens antifascister.
Deras hus lokaliserades via internet och patrioterna gav sig av dit.
Två av grabbarna skickades in för att se över vad för motstånd man kunde vänta sig men det som mötte killarna var lika väntat som äckligt.
Sunkigt, inrökt och fullt med menlösa affischer.
Patrioterna visades runt av deras intet ont anade antagonister som såg ut att ha kravlat upp ur närmsta kloak.
Efter att ha övervägt en uppläxning av traktens lokala antifascister kom vi fram till att det helt enkelt inte var värt besväret, att läxa upp en drös haschstinkande veganer kändes föga värdigt.
Patrioterna kom åter till huset i Jena på kvällen efter en mycket trevlig dag i Dresden.
När vi anlände till de tyska nationalisternas hus, det ”Bruna huset” i folkmun, så hade många inresta från andra delar av Tyskland så väl som andra nationer anlänt för att stanna över natten.
Under kvällen fick vi lära oss mycket om de nationalistiska rörelserna i andra länder så väl som att smaka mat och dryck från olika länder.
Allt från tysk korv till någon form av jäst vin från Spanien ställdes framför oss.
Dagen efter skulle Fest der Völker gå av stapeln och de flesta av oss valde därför att bege oss till sängs tidigt, medan en liten klick skåningar, tyskar och spanjorer valde bort sömnen, något som skulle straffa sig dagen efter.
Klockan 04.30 ringde klockorna och det var full rulle i huset då alla skulle duscha och äta frukost för att timmen senare sitta i bilarna mot Altenburg.
Vid 06.00 så påbörjades festivalarbetet på en kall parkeringsplats i centrala Altenburg.
Bord, bänkar, scen och ljudutrustning skulle byggas upp och vi förundrades lite över hur polisen kan tillåta att man placerar en festival som är omringat av höga bostadshus.
Vid 11.30-tiden så började folk strömma in till festivalområdet och efter en halvtimme så befann sig närmare 700 nationalister på plats.
Vi tyckte att det, med svenska mått mätt, var jättemycket folk men tyskarna var irriterade.
Tydligen visade det sig att närmare 1000 personer var försenade på grund av blockader från både tyska AFA och polisen.
Efter närmare två timmar så hade alla blockaderna släppt och nationalister hade kunnat marschera till festivalplatsen med slagordskörer och hånande ramsor mot Antifa.
Under dagen skulle vi få möjlighet att lyssna till tolv talare från elva nationer och fem stycken band samtidigt som vi skulle hinna att smaka på all mat i mattälten, köpa musik och kläder från försäljningsborden och testa den inhemska specialiteten cola-bier, alltså öl blandat med cola.
Först upp på scenen var dagens konfrencier som höll ett knivskarpt tal med udden riktat mot polisen och Antifa och av reaktionerna att döma så var talet mycket uppskattat.
Där efter följde talare från Österrike, Bulgarien och England för att sedan turen skulle gå över till Sveriges representant för dagen.

Kristoffer Dahlström talar på Fest der Völker i Altenburg, Tyskland
Vid tidigare års festivaler har bland annat Thomas Ölund och Dan Eriksson representerat Sverige och i år var det Kristoffer Dahlström från Helsingborg.
Dahlströms tal behandlade den påtvingade globaliseringsprocessen som inte bara drabbar oss som ett kollektiv, det vill säga folket, och inte heller bara som individer utan även som politiska aktivister.
Exempel som ”white nationalism” togs upp som ett resultat på att även nationalister har blivit påverkade av ”one world”-tänkandet och applicerat dessa amerikanska tankegångar i den nordiska nationalismen, som av tradition tar hänsyn till identiteten, kulturen och blodet.
Efter Dahlströms tal gick talare från flera nationer upp på scenen och det var utan tvekan advokaten Jürgen Rieger som höll det mest inlevelsefulla och bäst mottagna talet för dagen, i alla fall som vi med vår bräckliga skoltyska kunde förstå det.
Två avbrott skedde mellan talen och det var när engelska White law och italienska Strappo skulle spela.
Båda banden spelar klassisk oi-musik och bör trots allt ses som en god uppvärmning inför huvudnumerna.

Brainwash
Till vår förtjusning så skulle två hardcoreband spela, det i Sverige ganska okända bandet Brainwash och Moshpit som har fått relativt mycket uppmärksamhet i Sverige sedan de släppte sitt album ”Mirror of an unbroken faith” här om året.
Först upp var Brainwash som överträffade alla förväntningar genom sin klassiska hardcore i stil med Agnostic front och Sick of it all röjde på scenen.
Deras uppträdande är att jämföra med vilket kommersiellt hardcoreband som helst.

Moshpit
När Brainwash hade rivit av sin sista låt så började pip-ljuden från en EKG-maskin ljuda följt av orden ”Ten hearts, one beat. One hundred hearts, one beat” följt av det bästa introt i den nationella musikscenens historia.
Trummorna börjar dundra och guitarrerna börjar ljuda och mitt i allt hörs ett jättevrål, det är givetvis Moshpit som har kört igång med sin låt ”Oppression and poverty”.
Hela Moshpits framförande är proffesionellt och rakt av förbannat mäktigt och Moshpit bevisar ännu en gång att de hör hemma på toppen av hardcorescenen, oavsett politik.
Sista bandet är tyskarnas favorit Sleipnir och det tryck som skapades under hardcoreframförandena toppas av allsången och kraften i publiken när Sleipnir river igång låten ”Das ende”.
Det går inte att missta vilka som utan tvekan är dagens största dragplåster.

Sleipnir
När väl Sleipnir har spelat klart så går en av arrangörerna upp på scenen och förklarar årets Fest der Völker avslutat och alla deltagarna marscherar ut från området skrikandes ”Frei – Sozal – National”.
Fest der Völker var ett mäktigt arrangemang och för oss var det extra förvånande att trots det perfekta sensommarvädret, alkoholförsäljning och det stora antalet deltagare så fanns där ingen fylla, inte ens någon som var märkbart berusad.
Tysklandsturnén var otroligt uppskattad av alla i vår minibuss och den gästvänlighet vi upplevde i det ”Bruna huset” och som uppvisades av alla tyskar var över all förväntan.
Väl mött på Fest der Völker 2009!
Se även:
Fest der Völkers officiella hemsida
Redaktionen
E-posta skribenten | Alla artiklar av Redaktionen

Coolt. När får vi se en svensk version av Fest der völker?